Väntan på nattsvart och morgonrött
Färgen nattsvart är ingen favorit. Sällan önskas den bli själens färg ens för en stund. Men just idag önskar jag innerligt att solnedgången inte skulle ta så lång tid på sig. Kan dagens sol inte bara försvinna bakom horisonten i ett ögonblick utan att paletten av ljusrosa, ljusblått, mörklila och mörkblått måste målas med långsamma penseldrag? Då skulle jag äntligen få mitt nattsvarta och med realistisk förväntan förbereda mig för solen som går upp i all sin kraft!
posted by Eva at 1:32 AM
2 Comments:
Den stjärnklara natten där även de minsta stjärnorna syns är ljuvlig att undersöka och studera. Guds tapeter i vilorummet är otroliga, obegripliga för små människor som mig och hela mänskligheten.
Förrförra vintern var det en mycket speciell vinter här. Den var varm och behaglig. Kolsvart och med jättetydliga stjärnor av alla slag. Man såg en massa olika sattelliter åka runt sina banor, stjärnfall och det bästa av allt, värmen! Man kunde bara stå och titta och tänka på Gud den Högste som fixat så otroliga tapeter i sitt förmodade sov/vilorum. När man tänker och vet dess gränser, egenskaper, ev. annat liv därute så tror jag helt klart att vår kristallklara natthimmel är Guds sovrum, lite krasst uttryckt!
Personligen har jag aldrig sett ett så ljuvligt vilorum genom ögonen till själen och andens frid. En av mina jordiska drömmar och önskningar vore att ha ett stort fönster i sovrumstaket så man kan ligga och tänka där på rygg medan man ser ut i den allt mer avlägsna och yttre rymden. Detta är som balsam för en trött själ!
I himmel och salighet en gång står det oftast att allt mörker är borta och dagarna skall alltid vara idel ljus och glädje! Ty HERREN själv skall lysa upp allt med sin närvaro. Dock tror jag att jag ska fråga om våran joriska natthimmel finns sparad, ty det som skulle brinna bort är himmel och jord. Den himmel vi kan se från jordens yta är atmosfären, och den kan ju få brinna om Gud bestämnt så!
Vår natthimmel hör till de större strukturerna och är inte lika nära som dagshimlen som alltid är på nära håll om man jämför. Gud blir bevisligen även trött och vilar på 7:e dagen, och då tror jag man vilar förståndet, själen, och anden om man skulle ha lika underbart vackra vilorums-tapeter som Skaparen själv.
Ingen människa kan åstadkomma så ljuvliga natt-tapeter någonsin. De är dessutom rörliga med flera stjärnfall, bara som exempel, som jag ofta bevittnat. alltid har man tänkt tyst eller högt sin önskan (fast det kanske kan liknas vid horoskåpen?) Hittills har ingen önskan slagit in och så länge har man inte heller kvar att vandra på detta jordegrus. Men men.. man ska ju aldrig säga aldrig för vissa sägner kan det ligga nått i för ett stjärnfall uppstår inte av sig själv. Någon kraft har bestämt att just den stjärnan bara skall finnas en viss tid och sedan bli uppbränt stoft/aska eller i bästa fall en tjusig och vanlig sten som alla andra, medd reservation för lite andra egenheter.
Det enda privilegiet stenen isåfall får är ett finare namn, oftast meteorit. Detta trots att många stenar, kanske de flesta från början kommit till på samma sätt.
När man förhoppningsvis en gång når fram till Himmel och Salighet så hoppas och önskar jag åtminstone att ett rum finns där våran gamla natthimmel finns kvar. I det rummet kan man vila och koppla av och studera för man blir aldrig less på en sådan drömtapet som glädjande nog finns i verkligheten, dessutom redan nu på jorden!
Jag tyckte också bättre om DOS-skärmen på datorerna är Windows-skärmen. Kanske för att den svarta bakgrunden med vita tecken påminner en del om Guds perfekta "DOS-skärm" med sina märkliga symboler, som ingår i tecknen. Stora Björnen består ju ex. av en massa stjärnor varav de ljusstarkaste (flera av dem är enormt mycket hetare än vår egen sol) finns i Karlavagnen, Dubhe, β Merak, γ Phecda, δ Megrez, ε Alioth, ζ Mizar och η Alkaid.
Nä, nu blir det sängen och var vänlig och blogga åtminstone lite oftare. Det är nyttigt och bra att skriva och alla blir så otroligt glada, positiva och tacksamma i denna kvamniga tid där stressen (orsakar tanklöshet hos mig, tyvärr) oftast stoppar allt gott verk!
Äntligen snart helt friskförklarad (skriftligt saknas ännu (men på G), men muntligt finns). Som allt annat är det endast det skriftliga som gäller för okända företag, myndigheter osv.. men jag fick likväl ett jobb, därför att de halvokända/halvbekanta anser att de känner mig och ville verkligen anställa mig då de vet att jag inte slarvar och klantar inom detta farliga, svarta och trista område. Men man får vara en optimist som söker glädje i mörkret, försöka vara en stjärna själv mitt i den ofta svarta verkligheten! Tyvärr är man väl som mest en utblåst liljeholmens men veken ryker åtminstone lite, om man tittar noga med förstoringsglas.
Med bästa hälsningar
stjärnor faller aldrig (de kollapsar):
stjärnfall existerar inte eg. utan är bara ett slags uttryck för ett fenomen.
det är rymdpartiklar/(stenar=bolider) som kommer farandes med 250t km/h och brinner oftast upp. Jag visste ju dt men tänkte utifrån Aristoteles pappas (Nicomachus) tidsålders synvinkel.
ps: Har fått 2 jobberbjudanden till.
Post a Comment
<< Home