Funderingar kring Lordifenomenet

Det är sällan jag finner mig diskuterande kring ett och samma ämne i nästan en hel vecka. Jag brukar ganska snabbt tappa intresset för dagsaktuella diskussionsämnen men inte denna gång. Först var det spontant "yeah" för Finlandsvinst och "usch" för sångbudskapets människocentrering, sen var det "å ena sidan bra och å andra sidan dåligt" men nu efter flera diskussioner, textanalys av sången Hard Rock Halleluja och otaliga tidningsartiklar så börjar jag tycka att fenomenet är ont men kan vändas till något gott. Varför då? Fenomenet har många ockulta drag, det kretsar kring det fördolda och människan upphöjs som Gud. Det verkar oskyldigt, några kvinnor och män som gillar monster, tycker om hårdrock och gillar att klä ut sig. Och som dessutom vann Eurovisionen. Men det är ändå ren och skär avgudadyrkan. Följderna kan man bara föreställa sig...Igår betraktade jag två tonårsflickor som tränade djävulstecken medan de väntade på metron österut. Gud förbarma dig över vårt land och vårt folk!