Älskad av den Högste

I väntan på en vidröring

2008-08-30T11:54:00.003+03:00

sparkat har jag länge nog

sprungit ännu längre.

längtat sen jag föddes

och drömt ett tag.

och nu har jag lagt mig ner

för att invänta

en kyss i mitt hår.

Han som räknat mina strån

vet varje böjelse

känner varje bångstyrig lock

och rätat ut en del.

Han skall kyssa mig

och säga "be blessed, my Queen!"

så har han lovat.

sen ska vi dansa

och jag ska vara fem igen

no fear, no fear, no fear

(begrav ironin och strunta i att du har slitna skor)

Nobody is looking

Dance!

You´ve been kissed by a King!

Väntan på nattsvart och morgonrött

2008-07-08T01:32:00.003+03:00

Färgen nattsvart är ingen favorit. Sällan önskas den bli själens färg ens för en stund. Men just idag önskar jag innerligt att solnedgången inte skulle ta så lång tid på sig. Kan dagens sol inte bara försvinna bakom horisonten i ett ögonblick utan att paletten av ljusrosa, ljusblått, mörklila och mörkblått måste målas med långsamma penseldrag? Då skulle jag äntligen få mitt nattsvarta och med realistisk förväntan förbereda mig för solen som går upp i all sin kraft!

I en tågkupé

2008-06-24T20:13:00.002+03:00

som var ett närtåg, som borde ha varit ett tidigare tåg, som kanske var en boskapsvagn åt en schäfer upp en labrador som just glufsat i sig en pudel för att han gillade korv mera än hundar.

Så kan det gå, när inte haspen är på.

En pärla i storm

2008-05-17T14:41:00.002+03:00

Om det stormar. Ja, om det stormar så att du känner öronvärken återkomma, musklerna förtvina och vindriktningen försvinna upp i en tornado. Har man då ett val? Jag menar på riktigt, kan man välja vart man vill föras? Kanske, om man lyssnat på stormvarningen? Kanske, om man inte gett sig med i striden? Kanske, om man hellre vill dö? Men om man vill låta livet leda och leva livet trots att det stormar så att du inte hör, ser eller förmår välja...

Arma, förbannade dagar, låt det storma!

Jag litar på dig.

... och i denna öronbedövande storm fattar jag att en pärla tagit form. En pärla som vet att vindarna bär och att stormar stärker dig och inte vill dig illa utan varsamt har format dig,

länge länge.

Vilken vishet från honom som håller stormarna i sin hand...

Glad påsk!

2008-03-24T22:23:00.002+02:00

Walk hand in hand with God

2007-09-02T12:16:00.000+03:00

Ilska, vrede, utbrott. Stress, stress, stress!!! Detta är inte Galaterbrevets beskrivning av andens frukter. Jag har länge varit medveten om att jag inte lever som jag borde men vad gör en ekorre som springer i ett hjul i sin bur? Jo, han fortsätter springa tills han dör eller så faller han och får en chans att fortsätta springa i hjulet eller hoppa av. Jag tror jag äntligen har nått punkten, för 115:e gången, där jag väljer att hoppa av. Vad fick mig till detta? 1) en resa till världens stressigaste stad, NYC, som visade sig vara den underbaraste upplevelse på länge, för Jesus var vår researrangör 2) ett vredesutbrott över två kära bröder i Kristus 3) Guds allmakt som rensar bort i min överfulla kalender 4) resignation inför Guds godhet och avsmak för min egen dumhet.

Så här sitter jag nu. Det regnar ute. Jag orkar inte duscha. Längtar efter att få fara på promenad med Herren och våga njuta av det. Under tiden lyssnar jag på musik, skriver förstrött och hämtar kraft från Källan.

Bortslarvat X 3

2007-06-17T17:57:00.000+03:00

Ibland är det oerhört skönt att höra om andra som gjort bort sig, det liksom lättar på prestationstrycket och perfektionismsträvandena. Jag tänkte dela med mig av tre episoder som ger dig tillfälle att om inte bli fri från krav, åtminstone känna dig lite bättre än jag. Det hela började med en lång vinter av 24/7 outreach och 24/7 pro-graduskrivande. Detta långa kaos och denna intensiva arbetsperiod tog slut här förra tisdagen. Examen, yes! Och här inleddes period, Lost.

1) Min trogna vän, min hjärna, mitt minne. Kalendern med stort K kunde inte hittas förr förra veckan. När den inte var på jobbet, hoppades jag den var hemma, när den inte var hemma hoppades jag att den kanske ändå var på jobbet under någon pappershög. När den inte var på jobbet hoppades jag den låg hemma under några kläder eller mellan soffkuddarna. Men icke sa Nicke. Kalendern med stort K, min vän, min hjärna, mitt minne var bortslarvad. Pinsamt, irriterande och hjälplöst. Till sist kom jag på en nödlösning och började använda Dagens lösen som kalender. Inbillade mig att den är ju minst sagt lika bra med bibelverser för varje dag. Mellan verserna började jag då skriva in luchträffar, kvällsprogram, telefonnumror, e-postadresser, und so weiter.

2) Så denna vecka när jag snabbt skulle lyfta pengar inför en intervjulunch, kunde jag inte hitta mitt bankkort. Mitt bankkort. Come on. Det finns alltid i min börs. Det borde alltid finnas i min börs. Jag började anta att någon lömsk tjuv hade stulit först min Kalender och sen även mitt bankkort... Eller att det var de vilda kusinbarnen som slarvat bort den sist de städade min väska... Hur som haver, inget bankkort. Inga pengar.

3) Och så i fredags. Trött i hågen kommer jag till arbetet och inga nycklar. INGA NYCKLAR. Denna gång lät jag bli att fundera över var de befann sig eller vem som tagit dem, jag bara visste att JAG lämnat dem hemma.

Nåja, tack och lov är storyn inte såhär dyster. Jag älskar berättelser med lyckliga slut och i synnerhet real-life stories. Nycklarna hade jag lämnat hemma så de fick jag samma dag. Bankkortet hade bankautomaten ätit upp efter att jag lämnat det kvar i maskinen och kalendern hade jag ställt in i min bokhylla bland alla andra gamla kalendrar. Minns inte när, minns inte varför och om jag någonsin själv lagt den där... Men, slutet gott, allting gott!

Vad skulle du göra

2007-04-15T00:09:00.000+03:00

om du en dag kom hem och det på din dörr stod ett främmande asiatiskt namn tillsammans med ditt eget och de andra rumskompisarnas?

1) Ana ugglor i mossan?
2) Ringa polisen och kräva husundersökning?
3) Ringa fastighetsbolaget och skälla ut dem för deras stora misstag?
4) Låtsas som om inget hade hänt?
5) Börja prata mandarinkinesiska med rumskompisarna ifall någon av dem skulle ha bytt identitet eller möjligen reinkarnerats?

Detta är vad jag gjorde. Konfunderades. Skrattade. Klippte bort namnet från klistermärket som fanns på dörren eftersom det inte bor någon "Wang" hos oss. Ringde fastighetsbolaget som meddelade mig att jo, det bor en "Wang" hos er enligt husboken. Och, jag upplyste fastighetstanten om att nej, det gör det inte. Med den påföljd att hon upplyste mig om "Wangs" förnamn och då, som en blixt från en blå himmel, kom jag ihåg den lilla, vackra kinesiska businessdamen som hade bott i vår lägenhet för många somrar sen. Enligt husboken bodde hon här fram tills i förrgårsgår eller när det nu var. Men nu gör hon det absolut inte längre, inte ens i husboken och jag är lite mindre konfunderad och mer road.

Rätt fasta

2007-03-02T13:38:00.000+02:00

Det är dags att gå upp till Jerusalem igen. Nu är det tid att utföra årets livsbesiktning. Än en gång får Besiktaren sätta på sig sina arbetshandskar och rensa bort allt skräp som gjort motorn hos denna vandrare trög. Först krossade Han lite högmod, sedan kastade han bort en stor bit rädsla och sen var det dags att värma upp kylaren. Inte lite jobb, men Besiktaren är van och säker på sin sak. Jag tackar och vill dela med mig av ett Bibelord som Besiktaren varsamt viskar till mig i dessa fastetider. "Nej, detta är den fasta jag vill ha: Lossa orättfärdiga bojor, lös okets band, släpp de förtryckta fria, bryt sönder alla ok, ja dela ditt bröd åt den hungrige skaffa de fattiga och hemlösa en boning, kläd den nakne var du än ser honom och drag dig inte undan för den som är ditt kött och blod. Då skall ditt ljus bryta fram som morgonrodnaden och ditt helande visa sig med hast. Din rättfärdighet skall gå framför dig och HERRENS härlighet följa i dina spår." Jesaja 58:6-8

Israelisk folkdans - ken ken!

2007-01-27T22:31:00.000+02:00

Den professionelle dansinstruktören Yaron Meishar undervisade nybörjare och längre hunna i Mikael Agricola kyrkans gymnastiksal idag i den israeliska folkdansens grunder. Roligt, fartfyllt och gemenskapsbefrämjande! Jag älskar den israeliska folkdansen eftersom den är så kollektiv och åldersöverskridande. Alla kan och får vara med. Den israeliska folkmusiken är inte heller pjåkig med sin glättighet och fart. Favoritdansen idag var en pardans med hopp, skutt och snurr med dubbelt handtag. Favoritrörelsen var den chassidiska bönerörelsen. Det finns många dansgrupper med israeliskt tema i stan. Sök och du skall finna!

Snö

2007-01-26T21:24:00.000+02:00

Har du tänkt på hur många olika sorters snö det finns och hur få ord vi har för att beskriva det? Vi har slask, förstås, och snöblandatregn och snömos. Men vad skall man kalla hårdpackad snö förutom drivor? Och vad skall man kalla den förstummande tysta snön som fallit idag? Tystsnö, kanske? Och vad skall man kalla snön som piskar från alla håll och kanter och som känns som stenskott mot kinden? Issnö, kanske? Hej, men nu kom jag på ett ord för snö som väcker spritt i snowboardbenen. Lössnö! Och, nu kom jag på ännu ett till fint ord för snö. Pudersnö. Kanske det ändå finns en hel del ord som beskriver detta vita fenomen. De är bara lätta att glömma bort eftersom de används endast 1/4 av året. Det om de. Men hur är det nu riktigt med blidsnö. Finns det eller finns det inte?

Times changing

2007-01-12T11:21:00.000+02:00

There are earthquakes and famine in every corner,
you hear rumours of war in every tube.
Love is growing cold and mankind is lost,
lost in the lies of the Liar.

But, dear friends, the sky is turning red
and the fig tree is tender.

Wake up!
Wake up, it´s late.
Wake up and fill your lamps with oil.

Get ready, soldiers,
reconcile, serve, love,
lift up your heads
and stand!

Thanks to Delirious? a new song is born

2007-01-08T13:47:00.000+02:00

The Master Artist

I see how you paint
my life in bright colours
I marvel and gaze at
the hand of my Master.
No one creates and restores
like you do.
No one,
no, no one,
no, no one like you.

I see how you choose
new bricks for this life
I marvel and gaze at
the plan of the Father.
No one plants and prunes
like you do.
No one,
no, no one,
no, no one like you.

Brightness and colours
singing and dancing
loving and sharing
joy of salvation.

Life in new colours
thoughts of a Master.
Freedom and peace
in this temple of yours.

Cheers, for the Master!
Wow, to the Father!
Thanks, to the Son
and Glory, all glory to God!

Tokroliga möten under vecka 1

2007-01-05T17:17:00.000+02:00

#1 Mätt och belåten på spaning efter intressanta happenings uppstansade på Uni:s anslagstavla blir jag stannad av en man med grå hästsvans, moderna glasögon och datorväska. Om jag har tid att svara på en fråga. Jo, visst har jag det. Hurudan är den finländska mentaliteten som gör att vi politiskt sätt, enligt honom då, inte kan kallas en rättstat eftersom vi gång efter annan agerar eller låter bli att agera rättvist? Ja, säg det! Jag svarade att det beror på rädsla och likgiltighet. Men så här i efterskott inser jag att jag borde ha svarat rädsla och själviskhet men det är lite sent nu. Mannen håller på att skriva en bok och jag får kanske komma med i den ännu som ett intervjuobjekt med inriktning på etik och mentalitetsfrågor. Det tycker jag är otroligt och roligt!

#2 Kartlägger stadens gym och deras utbud. Vill börja träna Bodycombat. Hamnar på diverse fräsiga, svettiga ställen och överallt är det samma gudomliga service. De vältränade, hurtiga och evinnerligt glada gymbiträdena överhopar mig med sina förslag. Ei meill oo Bodycombattia mutta mitäs meidän Boxing tai Armyboxing tai Ultrapowerspinning tai mitäs elinikäinen jäsenyys kuulostaa??? I am impressed och mållös. Gymen tävlar om att få just dig som kund för, hela livet, typ! Mest speciell och eftertraktad kände jag mig vid ett av stadens mest exklusiva gym efter att ha suttit och diskuterat deras utbud i närmare en halvtimme med kedjans marknadschef på hans initiativ... Då var det mycket nära att jag skrev under ett avtal för att börja träna där för det hyperbilliga priset, 120 euroner...

Fridsfursten har kommit och kommer igen

2006-12-26T14:24:00.000+02:00

Det välkända Bibelstället från Jesaja 9 om Personen med de vackra namnen "Underbar i råd", "Väldig Gud", "Evig Fader" och "Fridsfurste" har denna jul uppenbarat sig på ett helt nytt sätt. Denna furste, denna Kung föddes inte till jorden bara en gång utan kommer även att återvända hit igen. Oftast läser vi endast stället ur sin kontext men om man undersöker hela Bibelstället om den kommande fridsfursten från vers 1 till vers 7 så står det: Dock, natt skall inte förbli där nu ångest råder. I den förgångna tiden har han låtit Sebulons och Naftalis land vara ringa ansett, men i framtiden skall han låta det komma till ära, trakten utmed Havsvägen, landet på andra sidan Jordan, hedningarnas område. Det folk som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus, ja, över dem som bor i dödsskuggans land skall ett ljus skina klart. Du skall göra folket talrikt, du skall göra dess glädje stor. Inför dig skall de glädja sig, som man gläds under skördetiden, som man fröjdar sig, när man utskiftar byte. Ty du skall bryta sönder deras bördors ok och deras skuldrors gissel och deras plågares stav, liksom i Midjans tid. Och skon som krigaren bar i stridslarmet, och manteln som sölades i blod, allt sådant skall brännas upp och förtäras av eld. Ty ett barn blir oss fött, en son blir oss given, och på hans skuldror skall herradömet vila: och hans namn skall vara: Underbar i råd, Väldig Gud, Evig Fader, Fridsfurste. Så skall herradömet bli stort och friden utan ände över Davids tron och över hans rike. Så skall det befästas och stödjas med rätt och rättfärdighet, från nu och till evig tid. Herren Sebaots nitälskan skall göra detta. Det som profeterades om Jesus, judarnas och hedningarnas Messias har gått i uppfyllelse men vi väntar ännu på att Davids tron med Jesus som Kung skall etableras. Det kommande riket skall bli stort och friden skall råda över hans rike. Låt ditt Rike komma!

The Nativity Story

2006-12-24T00:28:00.000+02:00

Vill du uppleva Jesu födelsestory på ett annat sätt denna jul? Gå, då och se The Nativity Story. Filmen presenterar en bra tolkning av vem Maria var och Josef blir äntligen mer än en bakgrundsfigur. Andra personer som framträder är Anna och Joakim, Marias föräldrar, Elisabeth och Zacharias, Kung Herodes, herdarna och De tre vise männen förstås. Filmen är trogen den bibliska berättelsen men personporträttena bjuder på överraskningar. Och vackert är det. Underbara landskap, skön musik och långsamt tempo. Jag rekommenderar den verkligen och det tror jag hela den applåderande biosalongskaran även gör.

Efterlyses: rondellhund med gula ögon

2006-12-20T16:02:00.000+02:00

Mot all förmodan och tvärtemot alla fysikaliska lagar så är den borta! Den kära rondellhunden med gula ögon och gul svanstipp. Den är bortsprungen! Puts väck, gone. Hoppas den uppstår eller ersätts av någon ännu klurigare och sötare men helst vill vi nog alla ha den tillbaka...

En rondellhundsmodell

2006-12-12T21:58:00.000+02:00

Thank you Wikipedia!

Rondellhunden har emigrerat!

2006-12-12T17:58:00.000+02:00

Enligt Wikipedia uppstod gatukonsten rondellhundar på våren 2006 i Linköping, Sverige efter att konstverket "Cirkulation II" av Stina Opitz vandaliserats. Idag innebär konstformen att anonyma personer placerar ut handgjorda hundar i olika material i rondeller. Så långt Wikipedia. Nu till the reality. Rondellhunden har emigrerat till Finland. Visserligen lär det ha skett för ca två veckor sedan till Pedersöre men i helgen såg jag den med egna ögon. I Skutnäs R-kioskrondell i Jakobstad. They ARE really here! Hundarna som gör bilisterna glada och stadens tekniska verk upprört. Min favorit är faktiskt den första jag såg, nämligen järnhunden med gul svansända och gula ögon som är fastkedjad vid ett trafikmärke. Det är bra för man vet aldrig när den kan tänkas rymma. Den andra var helt tjusig den med men inte lika finurlig. Den såg mer ut som en träbock och blev förstörd dagen efter att den placerats. Huvudet bort och så var det slut med den rondellhunden. Samma öde gick rondellhunden i rondellen mellan Pedersöre, Nykarleby och Jakobstad till mötes. Av den såg man bara små träbitar. Stakin. Hur månne detta sluta? Någon borde förbarma sig över dessa små hjälplösa och utslagna hundar!!!

Kolla in sidorna:

www.rondellhund.se
www.rondellkonst.se

En Pappas kärlek

2006-11-25T13:47:00.000+02:00

Denna videosnutt visades förra helgen på Tony Anthonys evangelisationskväll. Incredible expression of the Father´s love.
God cares and suffers for you.

Är det någon som vet vad dessa minipizzaliknande bröd heter?

2006-11-16T11:19:00.000+02:00

Lite färg i vardagen

2006-11-13T11:06:00.000+02:00

Lovsång till yllesockor

2006-11-12T18:31:00.000+02:00

När skorna läcker in vatten,
fötterna släpar efter tanken
och tårna är skarpa som pinnar
- då är det sockor som gäller.

Yllesockor är nåd, och hör sen!

Visst finns det mål och mening på vår färd!

2006-11-07T16:37:00.000+02:00

Föreställ dig en person som levat ungefär en fjärdedel av sitt liv, med alla förutsättningar för att skapa det liv han/hon vill och med levnadsstandard som skulle få självaste Solkungen att avundas. Denna välsignade varelse har gjort många fria val under sitt relativt långa liv. Ibland känner han/hon sig tillfreds med det som åstadkommits och erfarits men alltför ofta ropar djupet; vem är jag, varför blev det som det blev och vart ska jag gå?

Det kunde vara du, det kunde vara jag. Jag tror nämligen att vi, dagens unga och unga vuxna även kunde kallas den vilsna generationen. Vi behöver inte arbeta för att överleva, vi kan välja vad vi vill göra och vi har bara oss själva att skylla när det inte blev som vi hade tänkt. Men så här var det inte tänkt och så här behöver det inte vara!

Det finns en lösning. Det finns en Gud. Det finns en Gud som är god. Gud har en skräddarsydd plan för ditt liv och Han längtar mycket efter att få delge sin plan för dig! Sök gemenskap med Honom. Prata med Honom. Läs vad Han tänker i boken med stort B. Fråga andra som känner Honom.

Stanna upp. Lyssna till djupet i ditt inre och låt det komma i samklang med Höjden ovanför dig. Den nya dagen gryr.

Glimtar från Israel

2006-11-02T11:57:00.000+02:00

Ett land och ett folk har erövrat mitt hjärta

2006-11-01T11:56:00.000+02:00

I bless you Israel, I pray for you People of God!
Resan med Grafted, ungdomssektionen av ICEJ under tiden 3 - 14.10. 2006 fick mig helt ur balans. På ett bra sätt. Jag fick uppleva Guds storhet, kärlek och godhet under denna fantastiska resa. Dessutom fick vi se nästan hela landet, kultivera oss med historia och teologi, träffa nya människor, äta delikat mat och njuta av Israels sol och bad. Lövhyddohögtiden är en förträfflig tid att vara i Israel och ICEJ:s konferens är absolut ett måste. Gå in och kolla på ICEJ:s sida www.icej.org och på Grafteds sida www.grafted.org. Om du är intresserad av att höra mera om Israel, tag kontakt, jag berättar mycket gärna!

Veckoslutet då vintern kom

2006-10-30T10:20:00.000+02:00

Fruktansvärt och överraskande. Jag säger bara fruktansvärt och överraskande. Den är här igen. Vintern. Jag mötte den i Lahtis. Den smög sig in under min tunna vårhöstjacka, piskade mina lår och dränkte ner mitt festfina hår. Ysch, uäck och äckligt!

Men efter många om och men har jag konstruerat en överlevnadsteknik för vintervidundret. Överlevnadsteknik á la Eva: 1) acceptera att vintern är här 2) klä dig varmt 3) trösta dig med att om du kan leva i Finland kan du leva var som helst i hela världen 4) gläd dig över att du har ett varmt hem 5) se fram emot många mysiga testunder i vintermörkret.

Väl så. Välkommen vinter!

Varma vänner, trofasta systrar - jag älskar er!

2006-09-09T11:14:00.000+03:00

Tänk att ni står ut med mig! Tänk att ni vill dela delar av ert liv med mig! Med mig som ofta är glad och lycklig men också trött, svettig, tråkig, stridslysten, stolt, arrogant och försenad. Jag ville bara säga att ni är viktiga för mig, varenda en av er är oersättlig och jag älskar er! Kram, syster Eva. Ps. Fotot är lånat av Joakim Roslund som upprätthåller en mycket humoristisk och högklassig
fotodagbok. Kolla in www.hurry.se.

Förstora din bild av Jesus - fördjupa din relation med din Kung

2006-09-06T10:04:00.000+03:00

I måndags fick jag en aha-upplevelse som jag gått och idisslat på sedan dess. Jag medger att det inte är varje dag det händer och därför är jag desto mera förundrad.

Visste du att Jesus är så mycket mer än din frälsare och vän? Visste du att han är universums kung, nationernas kung och din kung? Han är värd all din
vördnad, din respekt och din djupaste beundran. Din relation med Jesus är inte bara mys och pys och "hjälp mig att hinna med bussen" utan också högtidlighet, glamour och "Herre Jesus, får jag som en enkel människa begära om audiens?". Tänk på det nästa gång du ber och nalkas din bästa vän och universums kung...

Stop living in a box!

2006-08-31T15:28:00.000+03:00

Någonting i stil med det sa Brian Houston på Näky-konferensen och en tankebyggnad raserade. Äntligen! Det är den Dumma som försöker få oss, få mig att leva mitt liv som andra, enligt mina mänskliga begränsningar och liknöjt traska fram genom livet. Men det är inte tänkt så, faktiskt inte. Den Goda har lovat oss liv i överflöd och han vill hjälpa oss att leva i det flödet. Du som kämpar, ge inte upp! Det finns mera bakom nästa vägkrök. Jag lovar. Där är det mycket lättare att andas och traskandet förbyts i sprittande tjolahopp!

Dagar med dig

2006-07-01T19:40:00.000+03:00

De dagar jag går med
gråt i min själ,
tänker jag på
när du grät och valde mig,
och jag vet att du vet
och jag tackar dig för
att du vet hur blåa dagar ser ut.

Vem har jag i himlen
och vem har jag på jorden?
Ingen kan motsvara
den klippa du är.
Du är mitt löfte,
mitt hopp
och mitt liv.
Du är min himmel och jord.

Med sorg i min själ
och vind i mitt hår
vill jag möta dagar med dig.

Vem har jag i himlen
och vem har jag på jorden?
Ingen kan motsvara
den klippa du är.
Du är mitt löfte,
mitt hopp
och mitt liv.
Du är min himmel och jord.

Svensk å finsk ja svenska finska

2006-06-15T23:42:00.000+03:00

Jag hör mig själv tala dialekt i butikerna i hemstan. I Kokkola förra veckan inledde jag min vana trogen på finska men efter att biträdet märkte min rätta språktillhörighet böt vi på en gång. Och sen har det varit svenska för hela sedeln. Jag börjar lyssna på Carola, Lisa Nilsson, trallar svenska barnvisor dagarna i ända och när Nova av gammal vana skrålar i bilradion blir jag nästan perplex. Det låter så fel! Jag måste dessutom erkänna att jag längtar till Sverige. Fråga mig inte varför. Jag är lika förvånad själv. Men det är väl den svenska litteraturen som gör det. Detta eviga språkhoppande. Snart är det finska som gäller igen. Kosonen, Juha Tapio och Metrotidningen. Ja sitten på svensk igen!

Från mitt tillfälliga sovrumsfönster

2006-06-14T14:55:00.000+03:00

Här är det mest
tyst, stilla och sakta mak
med kråkornas bräk
mammornas visslanden
och grannens cirkelsåg

och överunderi allt
luktar det hav och dynga.

Beautiful One

2006-06-07T13:51:00.000+03:00

Wonderful so wonderful is your unfailing love
Your cross has spoken mercy over me
No eye has seen, no ear has heard, no heart can fully know

How glorious, how beautiful you are

Chorus:
Beautiful one I love
Beautiful one I adore
Beautiful one my soul must sing

Powerful so powerful your glory fills the skies
Your mighty works displayed for all to see
The beauty of your majesty awakes my heart to sing
How marvelous, how wonderful you are

Chorus(x2)

You’ve opened my eyes to your wonders anew
Captured my heart with this love
‘Cause nothing on earth is as beautiful as you

You’ve opened my eyes to your wonders anew
Captured my heart with this love
‘Cause nothing on earth is as beautiful as you

Chorus(x3)

By Tim Hughes

Hur föreställer du dig livet?

2006-06-07T13:18:00.000+03:00

Som en väg? Som en njutning? Som en plåga? Eller som något helt annat? Denna fråga har rört sig i mina tankar på senaste tiden. Utlösaren var några meningar i Karin Boyes bok i Kallocain där det står: "Om jag för övrigt bör presentera mig, kan jag kanske tala om under vilken bild jag tänkte mig livet. Det finns få saker som säger mer om en människa än hennes bild av livet: om hon ser det som en väg, ett fältslag, ett växande träd eller ett rullande hav. För min del såg jag det med en snäll skolgosses ögon som en trappa, där man skyndade från avsats till avsats så fort man kunde, med flämtande andetag och medtävlaren i hälarna".

Jag föreställer mig inte livet som en trappa. Jag tror också att ens bilder av livet förändras. För tillfället ser jag livet som en kampsituation där jag går vägen fram, uppmärksamt och vaksamt. Jag vägrar låta någon Ond stjäla mitt liv och min glädje. Mitt liv är en gåva som jag vill glädjas över. Själviskhet, missmod, avundsjuka, you name it, det strider jag mot, tills vi vinner och jag igen kan säga att allt är väl.

Finlands riksdag 100 år - bongade Tarja och Pertti igen

2006-06-01T12:39:00.000+03:00

Idag fyller Finlands riksdag 100 år. Det har nämligen förflutit 100 år sedan ståndslantdagen i det autonoma storfurstendömet Finland antog en ny lantdagsordning och vallag. Finlands fyrståndslantdag blev en enkammarlantdag och det är sannerligen värt att fira. Klockan 11.00 hade man bl.a. festgudstjänst i Domkyrkan och helt passligt råkade jag komma förbi när Pertti och Tarja, Mauno och Tellervo, Martti och Eeva kom ut ur kyrkan. På plats var också en massa militärer, biskopar, Leena Harkimo, Janina Andersson och en massa andra kända politiker som jag inte kände igen.

Läs mer på www.eduskunta.fi om du är intresserad. Grattis på riksdagen!

Vintern är förliden - sångens tid har kommit

2006-05-31T14:08:00.000+03:00

"Stå upp, min älskade, du min sköna, och kom. Ty se, vintern är förliden, regntiden är över, den är förbi. Blommorna visar sig på marken, sångens tid har kommit, och turturduvans röst hörs åter i vårt land. Fikonträdets gröna frukter skiftar färg, vinstockarna står redan i blom, de sprider sin doft. Stå upp, min vän, min sköna, och kom! Du min duva i bergsklyftan, i klippväggens gömsle, låt mig se ditt ansikte, låt mig höra din röst, ty din röst är så ljuv och ditt ansikte så skönt." Höga visan 2: 10 - 14

Idag känner jag livet i mig...

2006-05-30T12:49:00.000+03:00

...även om Borgå domkyrkas yttertak har brunnit ner. Men nog är det en tragedi. Jag frågar mig varför och känner sympati för Borgåborna. Jag har ännu svaga minnen av när Pedersöre kyrka brann 1985 och när det brann i Hotell Fontell som var vårt grannhus. Jag minns att vi stod hemma på vår stadsbalkong medan man sprutade vatten på grannhusets tak och sedan for vi på någon utomhusminnesstund till kyrkan. Jag minns att vi stod vid muren och stämningen var mycket dämpad. Hur det egentligen var är sen en annan fråga...

Små under i vardagen

2006-05-29T15:18:00.000+03:00

Igår ville jag plocka liljekonvaljer men de var ännu så knoppiga att jag lät bli. Istället hittade jag två rosa tulpaner i en allmän park. En glädjande och vacker överraskning.

Gräslöken växer som den ska och jag har redan hunnit skörda en del som örtpålägg på rågbröd. Det är mycket, mycket gott.

Vad är månne nästa lilla under?

Gemenskapen och samtalen med Dig är det dyrbaraste jag äger

2006-05-27T15:45:00.000+03:00

Jag är förtjust, upplivad, berörd. Jag är tilltalad av den Högste. Det är sant!

Gud, hela universums skapare, den mäktigaste, den rikaste i hela världen talar med mig. Genom Bibeln, i bön, genom omständigheter, genom människor och nu också direkt till mig när jag talar med honom. Inte låter det som att tala i telefon precis, men jag vet att det är Han!

Bongade Tarja och Pertti på Maailma kylässä - festivalen

2006-05-27T14:01:00.000+03:00

Iklädd vit-blårandig marimekkotröja och med lördagslugnet på sig kom han gående, den kännspaka Pertti Arajärvi. Jaså, presidentens man är också på festival... Så börjar det flockas i tältets ena hörn, digikamerorna blixtrar och så står hon bara där, den evigt leende presidentskan. Med en massa turister runtomkring sig och med en Arnold Schwarzeneggerliknande farbror med mikrofon i örat bakom sig. Hoppsan, presidenten är också på festival.

Ps. Tarja hade också en marimekkotröja men den var helblå med text.

Funderingar kring Lordifenomenet

2006-05-26T17:06:00.000+03:00

Det är sällan jag finner mig diskuterande kring ett och samma ämne i nästan en hel vecka. Jag brukar ganska snabbt tappa intresset för dagsaktuella diskussionsämnen men inte denna gång. Först var det spontant "yeah" för Finlandsvinst och "usch" för sångbudskapets människocentrering, sen var det "å ena sidan bra och å andra sidan dåligt" men nu efter flera diskussioner, textanalys av sången Hard Rock Halleluja och otaliga tidningsartiklar så börjar jag tycka att fenomenet är ont men kan vändas till något gott. Varför då? Fenomenet har många ockulta drag, det kretsar kring det fördolda och människan upphöjs som Gud. Det verkar oskyldigt, några kvinnor och män som gillar monster, tycker om hårdrock och gillar att klä ut sig. Och som dessutom vann Eurovisionen. Men det är ändå ren och skär avgudadyrkan. Följderna kan man bara föreställa sig...Igår betraktade jag två tonårsflickor som tränade djävulstecken medan de väntade på metron österut. Gud förbarma dig över vårt land och vårt folk!

Three more to go!

2006-05-21T10:05:00.000+03:00

Denna vår och sommar är den bröllopstätaste perioden hittills i mitt liv. Vad sägs om ett bröllop per månad under april, maj, juni, juli och augusti? Det innebär många härliga fester, lyckliga brudbar och nya bekantskaper men också klädstress, gåvobekymmer och programfixande. Men som med det mesta här i livet så är mödan absolut värt besväret!
Igår kväll var det riktig galafest! En bedårande, lycklig brud och en maltillisesti ylpeä sulhanen. Maten var superb, sällskapet fräscht, talen roliga och musiken förhöjde stämningen. Efterfesten hemma hus brudens föräldrar var uppsluppen och gick i Eurovisionens tecken. Kort och gott, rolig fest! Tack för den, jag ser med spänning och förväntan framemot de tre kommande!

Ps. Kvällen gick till historien, Finland vann Eurovisionen! Vi kör tydligen med devisen kaikki tai ei mitään i vårt land.

Lovsång över Herrens godhet

2006-05-19T13:21:00.000+03:00

"Från solens uppgång ända till dess nedgång må Herrens namn vara högtlovat." Psaltaren 113:3

Även gräslöken har vaknat!

2006-05-18T15:19:00.000+03:00

Bredvid de stolta basilikorna tränger sig även gräslöken fram, tyst och smidigt.
I ett skede höll jag på att misströsta med dem. De var så mycket slöare än basilikabarnen. Men med blommor, krukväxter och örter skall man inte misströsta i första taget. Det borde jag ju ha lärt mig för länge sedan...

På tal om blommor som varit sena och tröga, så hör nästanmurgrönan uppe på klädskåpet även till den kategorin. Min vision är att den skall prunka, förgrena sig och täcka nästan hela rummet (ungefär sådär som i Törnrosa), men den har bara varit ynklig hela vintern. Dessutom gillar blomflugorna den. En riktig äckelblomma med andra ord. Men nu, när solen väcker basilikabarnen till liv, gräslöken har vaknat och tulpankusinerna sträcker sig mot himmelen så börjar även nästanmurgrönan spritta till.

Visst är det härligt när knoppar brister och visst är det ljuvligt när våren inte längre tvekar!

En rättfärdig människas lycka

2006-05-18T12:12:00.000+03:00

"För ont budskap fruktar han inte, hans hjärta är frimodigt, det förtröstar på Herren." Psaltaren 112:7

Vi slog två kloka huvuden ihop - och kom fram till att hon heter Riitta...

2006-05-17T15:57:00.000+03:00

...UOSUKAINEN!

På hållplatsen:

- Hei hei, mikä sen entisen eduskunnan puheenjohtajan nimi nyt oli...
- Tä?
- Niin, sen Topin vaimon nimi, joka oli niin edustavan näköinen. Juttelin äsken sen kans. Sillä on se tukka.
- En taida muistaa, valitettavasti.
- En mä nyt sitä tunne mutt kerroin että minusta se oli niin edustavan näköinen. Voi, ku mä en muista sen nimeä. Mistä mä nyt saisin tietää...

Jatkuu...

I spåran:

Inte var det Eija-Riitta. Och inte var det Reetta...tänk tänk tänk... och som en blixt från en mycket klar himmel visste jag. Topis fru heter Riitta Uosukainen, såklart. Och tanten blev lika glad som flickan på sloggiswimreklamen och nästan lika glad som drottning Sonja på dagens Hbl. Hon sa "kII-tos", vinkade glatt och steg av...och jag satt kvar och kände mig duktig, behövd, lättad och lite road.

Den där med Historietter

2006-05-16T17:55:00.000+03:00

Hjalmar Söderberg är fräsch fast han är död. Jag gillar hans noveller, skisser och anekdoter. Han låter som en sanningssägande profet, en hopplös sådan. Absurd är han, det kittlar mig. Berättelsen Sotarfrun gör mig arg, Pälsen är tragisk och Spleen är också tragisk. Resten av berättelserna är troligen också hopplöst tragiska, sanningsfyllda och överraskande.

Hjalmar är en stark kandidat till essäuppgiften.

Tro och tillit

2006-05-16T15:37:00.000+03:00

Det är sällan jag förstår varför omständigheterna är som de är eller varför de blir som de blir... Men å andra sidan är det ju inte min uppgift heller; så varför slösar jag tankeenergi? Detta är tredje sommaren som inte mina sommarplaner matchar med Guds. De två tidigare somrarna har Guds planer blivit hundrafalt bättre än den sommar jag själv planerade i mina drömmar. (Tack!) Å ändå brottas jag med Honom. Fast jag vet att Han är smartare och älskar mig... Ja, visst är det onödigt. Det är nog dags att växa till och bli ett barn igen.

Glädjeämnen en tisdagförmiddag

2006-05-16T11:55:00.000+03:00

Basilikabarnen gäspar och sträcker sina puttenävar upp ur myllan. Tulpankusinerna Gul och Röd står i givakt när jag traskar förbi. Historietter-äldre samtidsnoveller förtjusar med sin berättarkraft. Riksdagshusets trappor kryllar av färglada elever på utflykt. Och bloggen funkar som jag vill...

Vaffö gö ho på dette viset?

2006-05-15T23:30:00.000+03:00

Jag får inte denna blogg att fungera exakt som jag vill. Det senaste inlägget finns
endast i arkivet och jag vill ha det på framsidan. Grrr!

Vacker vår

2006-05-15T23:21:00.000+03:00

Damm
Knoppar
Fiskmås
Susning
Öppet vatten

Gör det Gud!

2006-05-15T15:56:00.000+03:00

Skär bort barken.
Dränk in stammen.
Injicera liv i rötterna.

Låt det flöda,
låt det spricka,
låt det blomma!